PRESENTATION

With my art I work with simple illustrations of nature. My art is shaped by nature as an idea and the possibilities provided by the materials I use. “Nature as idea” might sound abstract, but what I mean is that there is not only the actual visitable nature you can point to on a map, there is also an inner sense of nature, what nature is and means to us. Through nature I have been able to create a space in which I can be explorative, and in which I dare to let go of what I know and master. I might paint a horizon which gives the picture depth and this enables me to work with colours in a different way than had I chosen to see the canvas as a flat surface. At the same time I take away details of nature, those that give nature its own identity and its physical appearance, so what is left is only a few elements – spatiality, material, air, light and shadows. It would be more accurate to say that I created space of nature rather than I depicted nature. I want to construct a view that can be felt more like a state of mind rather than an actual view. Painting which leaves everything to the beholder, painting that breathes and which invites the beholder to share that breath. 

Letting go of control is a large part of the (creative) process when working with these pieces. The nature spaces support me in this otherwise very uncertain process. Working like this demands a certain experience, skill and knowledge of what possibilities the materials offer. Without these, letting go of control is not possible. Aquarelle is the datum for this work. The properties of the water colours then form the basis for the other pieces. I have explored the aquarelle, how it spreads on the paper and dries, how different colours take and give shape to each other and what traits and qualities they have. The shapes which have emerged from the paintings have then inspired me while shaping sculptures. The sculptures are thus depictions of life that could have existed in the paintings. With wood, the structure and graining gives prerequisites for shape and volume. The watercolours encourage a transparency which has inspired me in my oil painting. Where oil before had a heavy feeling, I now let it breathe in a way that brings aquarelle to mind.

The pieces are closely related, and I have been thinking of what attributes they share. Air is predominant. The wood sculptures meet the aquarelle through air, in wood it is shaped like a hint of sound and in the aquarelle more like a clearness. A breath that unites the different expressions. In the oil paintings air is felt as space, and the low horizons give an impression of overview and security. There is also something cautious, a sense of silence tentatively listening for something. A silence filled with meaning, without however being easily described.

As the silence gives respite, there is at the same time movement. Likewise so for the light, which moves and changes. The light finds its place and darkness falls where there is no room for light.

Text by John Linder and Stefan Markström

Presentation på svenska

I mitt arbete jobbar jag med avskalade bilder av natur. Konstverken kom till och tog form ur natur som idé och de möjligheter som materialen ger. Det låter lite abstrakt när man säger ”natur som idé”, men det jag menar är att dels så finns det konkret natur där ute som går att besöka och peka ut på en karta, dels så finns en inre bild eller en idé om natur. Genom naturen har jag kunnat skapa ett rum där jag kan utforska och undersöka, våga släppa det jag vet och kan. Jag målar till exempel en horisontlinje och då blir det ett djup i bilden, vilket gör att jag kan arbeta med färgerna på ett annat sätt än om jag hade valt att se duken eller papperet som en yta. Samtidigt skalar jag bort detaljerna från naturen, det som gör att naturen får en geografisk placering eller egen identitet, så att det som bli kvar är ett fåtal beståndsdelar – rumslighet, material, luft, ljus, skugga. Det vore mer rättvist att säga att jag har skapat naturrum än att jag har avbildat naturen. Jag vill bygga en vy som betraktaren kan känna mer som ett sinnestillstånd än se som en faktisk vy. Ett måleri där jag lämnar allt till betraktaren. Ett måleri som andas och välkomnar betraktaren till att dela andetagen.


Stora delar av arbetsprocessen handlar om att släppa kontrollen. De naturrum jag har skapat blir ett stöd i en annars ganska osäkrad arbetsprocess. Att arbeta så kräver en viss vana, en hantverksskicklighet och en kunskap om hur materialen fungerar, vilka möjligheter de bär. Annars går det inte att släppa taget. Akvarellen är utgångspunkten för arbetet. Färgernas egenskaper får sedan forma förutsättningarna även för övriga verk. Jag har utforskat hur akvarellen fungerar, hur den sprider sig, ger form och torkar eller släpper ur. De former som uppstått i målningarna har sedan inspirerat mig när jag format skulpturerna. Skulpturerna är avbildningar av ett liv som skulle kunna existera i målningarna. Träets struktur, dess ådringar och sätt att fungera ger förutsättningar för former och volymer. Akvarellen har uppmuntrat en transparens som jag har tagit in i oljan. Där arbetet med olja tidigare har varit ganska massivt, har jag gett oljorna möjlighet att andas på ett sätt som minner om akvarell.


Jag upplever att det finns tydliga relationer mellan verken, och jag har funderat över ord som kan beskriva vad de har gemensamt. Luft är framträdande. Träskulpturernas former möter akvarellen genom luft, där den i träet formar sig som en förnimmelse av ljud och i akvarellen snarare som klarhet. En andning som förenar de olika uttrycken. I oljorna är det mer luft som rymd, och de låga horisonterna ger en känsla av trygghet och överblick. Det finns också något avvaktande. En upplevelse av en tystnad som lyssnar efter något. En tystnad som känns fylld av mening utan att för den skull ha givna ord eller enkla beskrivningar.

Samtidigt som tystnaden skapat en vila, finns det en rörelse där, en aktivitet. Det gäller även ljuset, som förflyttar och förändrar sig. Ljuset tar sin plats och mörkret faller där ljuset inte ryms.


Texe av Jennie Forsberg och Stefan Markström

 

©2020 by Stefan Markström. Proudly created with Wix.com